Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fånga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har använt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser på barn, lärande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet går det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men också vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte är en pedagogik med en metodbeskrivning utan en filosofi att inspireras av..

Studiens syfte var att förstå för ungdomar, mellan 17-19 år, upplevelser av hur de påverkas i sitt identitetsskapande. Två frågeställningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan använda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhälle påverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och går på samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus på ungdomars välmående.

Syftet med den föreliggande studien har varit att beskriva och skapa en djupare förståelse för vad det innebär att vara sopdykare i ett postmodernt konsumtionssamhälle. Den teoretiska delen i studien har bestått av Zygmunt Baumans teorier om konsumtionsliv, globalisering och postmodern etik. Material har bestått av fem intervjuer med två kvinnor och tre män som sopdyker regelbundet. Den metodologiska utgångspunkten har varit att tolka materialet utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt i tre olika nivåer. De begrepp som tillsammans utgör en huvudtolkning om vad det innebär att vara sopdykare i postmoderniteten är: En ambivalent konsumtion, alternativa kicksökare, den kollektiva gemenskapen, tänk globalt ? agera lokalt, den gode stråtrövaren och gammaldags moral.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Denna uppsats består av en jämförande studie av två ärkebiskopar ? KG Hammar (Svenska kyrkan) och Rowan Williams (Church of England) - ur ett postmodernt teologiskt perspektiv. Syftet var att söka finna postmoderna influenser hos de båda ärkebiskoparna i såväl teori som praktik och undersöka konsekvenserna av ett postmodernt teologiskt agerande.  Undersökningen visade att båda ärkebiskoparna influerades av postmodern teologi i teorin. Hammar förde också som ärkebiskop fram sina personliga postmoderna insikter, medan Williams av olika anledningar generellt valde att endast föra fram kyrkans åsikt. Båda handlingsalternativen medförde såväl kritik som uppskattning.

Syftet med denna undersökning är att beskriva hur elevers möjligheter att vara delaktiga i skapandet av sin undervisning ser ut och förhoppningsvis finna underlag för hur lärare kan anpassa undervisning till den postmoderna tid vi lever i..

Undersökningen syftar till att undersöka föräldrars attityder till skolan. För att göra denna undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod och således av en kvalitativ intervjuform. Många menar att vi idag lever i ett postmodernt samhälle, där stora föränd-ringar har skett. Dessa förändringar har påverkat hela samhället, hemmen och sko-lan. Genom dessa förändringar har även lärarrollen blivit påverkad.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur människor som regelbundet utövar teater och/eller musikal utvecklar och agerar sin identitet och sin medvetenhet om den egna kroppen i ett postmodernt samhälle..

Denna studie har utgått från kvalitativa intervjuer med sju lärare från Kalmar län för att kartlägga lärarnas upplevelser och erfarenheter av IKT i engelskkundervisningen på gymnasiet. Det var undersökningens syfte att ta reda på varför lärarna väljer, respektive inte väljer att använda IKT i engelskundervisningen för att belysa lärarnas ställningstaganden ur både ett postmodernt och sociokulturellt perspektiv.Undersökningen visar att samtliga lärare använder IKT i engelskundervisningen samt är positivt inställda till användandet av denna. Resultatet indikerar dock att ålder, personlighet och intresse är betydande faktorer för till vilken omfattning som lärarna väljer att integrera IKT i sin undervisning samt gå på kompetensutveckling inom området. Resultatet indikerar även att lärarna upplever att det är tidskrävande att använda sig av IKT samt problematiskt när tekniken inte fungerar som den ska vilket kan leda till en intensifiering av lärares arbetstid. Vidare visar denna studie att majoriteten lärare använder sig av IKT i engelskundervisningen i form av ett verktyg för problemlösning och informationssökning och inte som en arena för kommunikation, samarbeten och kulturmöten..

Studiens syfte var att förstå för ungdomar, mellan 17-19 år, upplevelser av hur de påverkas i sitt identitetsskapande. Två frågeställningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan använda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhälle påverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och går på samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus på ungdomars välmående.

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Syftet är att, baserat på empiriska studier, formulera hypoteser kring karaktärsdragen i bemanningsföretag. Detta genom att undersöka de anställdas upplevelse av arbetet, varför de har sökt sig till ett bemanningsföretag samt hur de ser på sin framtid inom företaget. Undersökningen är hypotesskapande genom en enkätundersökning som skickats ut till 103 konsulter i tre bemanningsföretag. Studien har resulterat i sex stycken hypoteser kring karaktärsdragen i de undersökta bemanningsföretagen..